gräva

Se även grava.

Svenska

Verb

Böjningar av gräva	Aktiv	Passiv
Infinitiv	gräva	grävas
Presens	gräver	grävs
Preteritum	grävde	grävdes
Supinum	grävt	grävts
Imperativ	gräv	–
Particip
Presens	grävande, grävandes
Perfekt	grävd

gräva

• uttal: /ˈgrɛ̀ːva/

1. åstadkomma en fördjupning i något (särskilt i marken) genom av avlägsna en del av materialet

   Med spaden grävde han en grop i marken.

2. ingående leta igenom (genom att flytta på saker på ett sätt som liknar att gräva), rota i

   Han grävde i byrålådan efter nycklarna.

Etymologi

Besläktat med grav, grop, gruva, grift, grävling, engelska grave, grub, tyska graben (härav grubbla), nederländska graven. Från urgermanska *graban, från urindoeuropeiska *ghrebh-/*ghrobh-, "gräva", "skrapa".

Besläktade ord

• utgrävning
• grävare

Sammansättningar

• grävmaskin
• grävskopa

Fraser

• gräva bort
• gräva fram
• gräva ner /sig/
• gräva upp
• gräva ut

Översättningar

åstadkomma fördjupning  

engelska: dig (en) franska: creuser (fr)

nederländska: graven (nl) tyska: graben (de)

rota  

engelska: rummage (en)