grammatik

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Grammatik.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av grammatik  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ grammatik grammatiken grammatiker grammatikerna
Genitiv grammatiks grammatikens grammatikers grammatikernas

grammatik

  1. beskrivning av hur ett språk är uppbyggt, hur satsdelar, ord, ändelser och andra element relaterar till varandra för att uttrycka betydelser
    1894: Svensk Läraretidning:
    En för svenskar afsedd lärobok i dansk och norsk grammatik har hittills helt och hållet saknats.
    Besläktade ord: grammatika, grammatiker, grammatisk
    Sammansättningar: grammatikfel, grammatikregel, grammatikövning, skolgrammatik, valensgrammatik

Översättningar[redigera]