grillen
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
grillen
- böjningsform av grill
Tyska [redigera]
Verb [redigera]
| Konjugation för grillen Hjälpverb: haben |
||||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | grillen | |||
| Presensparticip | grillend | |||
| Perfektparticip | gegrillt | |||
| Indikativ | 1:a pers. | 2:a pers. | 3:e pers. | |
| Presens | Singular | grille | grillst | grillt |
| Plural | grillen | grillt | grillen | |
| Preteritum | Singular | grillte | grilltest | grillte |
| Plural | grillten | grilltet | grillten | |
| Imperativ | ||||
| Singular | - | grille! | - | |
| Plural | - | grillt! | grillen Sie! | |
| Konjunktiv I | ||||
| Presens | Singular | grille | grillest | grille |
| Plural | grillen | grillet | grillen | |
| Konjunktiv II | ||||
| Preteritum | Singular | grillte | grilltest | grillte |
| Plural | grillten | grilltet | grillten | |
grillen
