hämnd
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av hämnd | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hämnd | hämnden |
| Genitiv | hämnds | hämndens |
hämnd
- gärning som vanligen syftar till att förstöra för någon annan som tidigare förstört för en själv; uppstår vanligen från ett känslomässigt och starkt begär
- Linda ville ta hämnd för sin systers död.
- Terroristen påståd att attentatet var en hämnd för alla hans döda vänner.