hänge

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hänge  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hänge hänget hängen hängena
Genitiv hänges hängets hängens hängenas

hänge

  1. hängande föremål
  2. (botanik) hängande, axliknande blomställning
    Synonymer: blomhänge
  3. (ålderdomligt) hängsmycke
    Sammansättningar: örhänge

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av hänge  Aktiv Passiv
Infinitiv hänge hänges
Presens hänger hänges
Preteritum hängav hängavs
Supinum hängett, hängivit hängetts, hängivits
Imperativ hänge
Particip
Presens hängivande, hängivandes
Perfekt hängiven

hänge

  1. (reflexivt) ägna sig åt, överlämna sig åt, gå in för något
    1907: Herre, hvart går du? ur Sägner, berättelser och skizzer, Victor Rydberg:
    Under den tysta förtviflan, hvaråt andre hängåfvo sig, rufvade icke mindre grymma själskval.
    Vanliga konstruktioner: hänge sig åt
    Varianter: hängiva, ge sig hän

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

hänge

  1. böjningsform av hängen