hänge

Svenska

Substantiv

Böjningar av hänge	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hänge	hänget	hängen	hängena
Genitiv	hänges	hängets	hängens	hängenas

hänge

1. som man hänger i något; som man fäster i något

Sammansättningar

• örhänge

Verb

Böjningar av hänge	Aktiv	Passiv
Infinitiv	hänge	hänges
Presens	hänger	hänges
Preteritum	hängav	hängavs
Supinum	hängett, hängivit	hängetts, hängivits
Imperativ	hänge	–
Particip
Presens	hängivande, hängivandes
Perfekt	hängiven

hänge

1. (reflexivt) ägna sig åt, överlämna sig åt, gå in för något

   1907: Herre, hvart går du? ur Sägner, berättelser och skizzer, Victor Rydberg:

   Under den tysta förtviflan, hvaråt andre hängåfvo sig, rufvade icke mindre grymma själskval.

   Synonymer: hemfalla

Varianter

• hängiva