hål

Se även hal och häl.

Svenska

Substantiv

Böjningar av hål	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hål	hålet	hål	hålen
Genitiv	håls	hålets	håls	hålens

hål

1. urgröpning i ett material

   Han borrade ett hål i skivan.

   Det är inte roligt att trampa ner i ett hål.

   Barnet fick hål i tänderna.

2. öppning som går igenom ett föremål eller ett material

   Det enda resultatet av cykelvurpan var att hon fick ett hål på byxknät.

   Han har hål i både öron och näsa.

3. (golf) del av banan man spelar på

   Skall vi gå några hål?

4. (bowling) uppställning, utan kägla nummer 1, med minst två käglor och där käglorna är uppdelade i minst två grupper (med minst en tom kägelpositions mellanrum)

Synonymer

urgröpning

• grop (i marken)
• håla (i marken)

öppning

• öga (i en nål)

Sammansättningar

• borrhål
• sorkhål
• maskhål
• vattenhål

Fraser

• svart hål
• vitt hål

Översättningar

urgöpning  

engelska: hole (en) franska: trou (fr)

tyska: Loch (de) älvdalska: uol (dlc) n

bowling  

engelska: split (en)