högfärd

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av högfärd  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ högfärd högfärden
Genitiv högfärds högfärdens

högfärd u

  1. högmod, mallighet, stolthet
    Sammansättningar: bildningshögfärd, högfärdsblåsa, högfärdsgalen, högfärdstokig, lärdomshögfärd, ståndshögfärd
    Besläktade ord: högfärdig
    Etymologi: Redan i fornsvenskan fanns höghfærþ, hoghfærþ, efter förebild av äldre tyska hochfahrt, nutida tyska Hoffart, adjektivet hoffärtig.
    Se även tesaurus: Fåfänga, Högmod, Överskattning, Lyftning
    Jämför: sitta på sina höga hästar, Wikipedia: Sitta på höga hästar

Översättningar[redigera]