högläsning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av högläsning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ högläsning högläsningen högläsningar högläsningarna
Genitiv högläsnings högläsningens högläsningars högläsningarnas

högläsning

  1. praktiken att läsa högt (för andra åhörare); uppläsning
    1913: Pedagogisk tidskrift:
    Det är nämligen så, att gossarnas oregelbundna andning vid högläsning innebär anlag för stamning, som undervisningen måste taga hänsyn till.
    Besläktade ord: högläsa

Översättningar[redigera]