harmoni
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av harmoni | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | harmoni | harmonin | harmonier | harmonierna |
| Genitiv | harmonis | harmonins | harmoniers | harmoniernas |
harmoni
- tillstånd som ger välmående genom att vara lugn, vacker och kanske nedtonad; tillstånd där flera objekt passar väl in i omgivningen och med varandra
- Vilken harmoni av toner!
- De två folkslagen levde sida vid sida i god harmoni i hundratals år.
