hinder
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av hinder 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hinder | hindret | hinder | hindren |
| Genitiv | hinders | hindrets | hinders | hindrens |
| Böjningar av hinder 2 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hinder | hindret |
| Genitiv | hinders | hindrets |
hinder
- någonting som stoppar, försenar eller gör svårare
- Lågkonjunkturen är ett hinder för min karriär.
- friidrottsgren där deltagarna tävlar i löpning med vissa hinder (1)
Synonymer [redigera]
Besläktade ord [redigera]
Fraser [redigera]
Översättningar [redigera]
Engelska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av hinder | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | hinder | hinders | hinder |
| Preteritum | ◀ | hindered | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | hindered | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | hindering | ▶ |
hinder
