hinna

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hinna  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hinna hinnan hinnor hinnorna
Genitiv hinnas hinnans hinnors hinnornas

hinna

  1. tunt lager av något (oftast men inte enbart om vissa tunna kroppsvävnader, alternativt ett lager liggande på ytan av något)
    Trumhinna, näthinna, slemhinna och bukhinna är några av kroppens hinnor.
    Sammansättningar: (biologi) bukhinna, hjärnhinna, näthinna, slemhinna, trumhinna
    Sammansättningar: (övrigt) oljehinna
    Besläktade ord: hinnaktig, hinnartad
    Se även: film, lager, membran, skikt, vävnad
    Se även tesaurus: Utplattning, Täckning, Tunnhet, Halvgenomskinlighet

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av hinna  Aktiv Passiv
Infinitiv hinna hinnas
Presens hinner hinns (hinnes)
Preteritum hann hanns
Supinum hunnit hunnits
Imperativ hinn
Particip
Presens hinnande, hinnandes
Perfekt hunnen

hinna

  1. (modalt hjälpverb) (kunna/lyckas) utföra något i tid; ha tillräckligt mycket tid för att kunna göra något
    Ska vi hinna med bussen måste vi gå nu.
    Det hinns inte. Kom nu!
    Han hann säga ”Vad faaa...”, sen hörde jag inte mer.
    Fraser: hinna fram, hinna ikapp, hinna ifatt, hinna med, hinna om
    Sammansättningar: medhinna
    Se även tesaurus: Snabbhet, Närmande, Lättvindighet

Översättningar[redigera]

Isländska[redigera]

Artikel[redigera]

Tabell över bestämda artiklar Singular Plural
Maskulin Feminin Neutrum Maskulin Feminin Neutrum
Nominativ hinn hin hið hinir hinar hin
Ackusativ hinn hina hið hina hinar hin
Dativ hinum hinni hinu hinum hinum hinum
Genitiv hins hinnar hins hinna hinna hinna
Not:

Det finns inga obestämda artiklar på isländska

hinna

  1. böjningsform av hinir
  2. böjningsform av hinar
  3. böjningsform av hin

Pronomen[redigera]

hinna (demonstrativa pronomen)

  1. de andra, genitiv maskulinum plural av hinn
  2. de andra, genitiv femininum plural av hinn
  3. de andra, genitiv neutrum plural av hinn