hätta

Svenska

Substantiv

Böjningar av hätta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hätta	hättan	hättor	hättorna
Genitiv	hättas	hättans	hättors	hättornas

Sjuksköterskor där hättan utgör del av arbetskläderna.

hätta

1. enklare (spetsig) huvudbonad använd av kvinnor och flickor, till exempel som del av arbetskläderna för vissa hushållsarbetare
2. skyddande brätte eller skärm

   Se även: skyddshjälm

Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1300-talet, av fornsvenska hætta, bildat till hatt. Besläktat med danska hætte och isländska hetta.

Homofoner: hetta (i vissa dialekter)

Översättningar

enklare huvudbonad

• tyska: Haube ^(de) f

skyddande brätte eller skärm

• tyska: Helm ^(de) m

Svensk romani

Substantiv

hätta u

1. spis, ugn, eldstad

   Varianter: härtta