impulsiv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av impulsiv  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum impulsiv impulsivare  
Neutrum impulsivt
Bestämd
singular
Maskulinum impulsive impulsivaste
Alla impulsiva
Plural impulsiva
  Predikativt
Singular Utrum impulsiv impulsivare impulsivast
Neutrum impulsivt
Plural impulsiva
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (impulsivt)?

impulsiv

  1. (om person) som väldigt lätt eller ofta ändrar avsikt, sinnestillstånd eller kroppsposition
    Om du ska arbeta med djur får du inte vara så impulsiv.
    Besläktade ord: impuls, impulsivitet

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av impulsiv 
Predikativa former
Positiv impulsiv
Komparativ impulsiver
Superlativ am impulsivsten

impulsiv

  1. impulsiv