impulsiv
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska [redigera]
Adjektiv [redigera]
| Böjningar av impulsiv | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | impulsiv | ▲ | |
| Neutrum | impulsivt | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | impulsive | impulsivare | impulsivaste |
| Alla | impulsiva | ▼ | impulsivaste | |
| Plural | impulsiva | ▼ | impulsivaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | impulsiv | ▲ | ▲ |
| Neutrum | impulsivt | impulsivare | impulsivast | |
| Plural | impulsiva | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | impulsivt | |||
- (om person) som väldigt lätt eller ofta ändrar avsikt, sinnestillstånd eller kroppsposition
- Om du ska arbeta med djur får du inte vara så impulsiv.