inbrott

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av inbrott  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ inbrott inbrottet inbrott inbrotten
Genitiv inbrotts inbrottets inbrotts inbrottens

inbrott

  1. (juridik, brottslighet) det att bryta sig in eller intränga; handlingen att med list eller våld ta sig in på privat plats (vanligtvis låst utrymme som bostad, förråd, vindskontor, m.m.), vanligtvis i syfte att stjäla värdefulla föremål
    Jämför: olaga intrång, hemfridsbrott
    Sammansättningar: inbrottsförsök, inbrottstjuv, inbrottsverktyg, lägenhetsinbrott, villainbrott
  2. början av något nytt såsom natt, dag, era

Översättningar[redigera]