interjektion

Se även Interjektion.

Svenska

Substantiv

Böjningar av interjektion	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	interjektion	interjektionen	interjektioner	interjektionerna
Genitiv	interjektions	interjektionens	interjektioners	interjektionernas

interjektion

1. (lingvistik) ord tillhörande ordklassen interjektioner; ord som utropas utan att förekomma i en mening, såsom svarsord (ja, nej, jo etc.), hälsningsord (hej, adjö etc.), förvåningsord (oj, hoppsan etc.) och svordomar

Varianter

• interj. (förkortning)

Översättningar

ord tillhörande ordklassen interjektioner  

bokmål: interjeksjon (no) m engelska: interjection (en) esperanto: interjekcio (eo) finska: huudahdussana (fi), interjektio (fi) franska: interjection (fr) f

färöiska: miðalvarping (fo) m grekiska: επιφώνημα (el) n polska: wykrzyknik (pl) m nederländska: tussenwerpsel (nl) n tyska: Interjektion (de)