j

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även J.

Tvärspråkligt[redigera]

Tecken[redigera]

j
U+006A
LATIN SMALL LETTER J

j

  1. gemen bokstav som finns i många varianter av det latinska alfabetet; versal variant: J
  2. tecken för (tonande) palatal approximant i det internationella fonetiska alfabetet (uttalas som ett svenskt j-ljud)
  3. (matematik, ellära) symbol för imaginära enheten
    Användning: I de fall då både symbolen för imaginära enheten och beteckningen för momentan elektrisk ström (i) behövs betecknas den imaginära med j. I alla andra tillfällen betecknas den imaginära enheten med i

Svenska[redigera]

Pronomen[redigera]

j (personliga pronomen)

  1. (ålderdomligt) ni
    Varianter: I, J
    Etymologi: Av fornsvenskans ir, med motsvarande former i andra germanska språk: isländskans ér, tyskans Ihr, engelskans ye och gotiskans 𐌾𐌿𐍃. I svenskan blev "haven j" med tiden "have ni"; jfr .

Översättningar[redigera]