jarl

Svenska

Substantiv

Böjningar av jarl	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jarl	jarlen	jarlar	jarlarna
Genitiv	jarls	jarlens	jarlars	jarlarnas

jarl u

1. (historiskt) hövding, den främste ämbetsmannen i Sverige under äldre medeltid

   Etymologi: Av fornsvenska iarl, iærl.

Översättningar

hövding, den främste ämbetsmannen i Sverige under äldre medeltid

• engelska: earl ^(en)
• franska: comte ^(fr) m
• tyska: Jarl ^(de) m