köl
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även kol.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av köl | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | köl | kölen | kölar | kölarna |
| Genitiv | köls | kölens | kölars | kölarnas |
köl
- den undre mittlinjen av en båt, ett fartyg
- Man håller inte kurs utan köl.
[redigera] Användning
Det finns båtar utan köl (plattbottnade ekor) och fartyg med flera kölar (katamaraner).
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Fraser
- komma på rätt köl - komma i jämviktsläge
