karaoke

Svenska

Substantiv

Böjningar av karaoke	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	karaoke	karaoken
Genitiv	karaokes	karaokens

karaoke u

1. form av underhållning där en maskin spelar musik utan text till låtar och folk turas om att sjunga orden

   Etymologi: Av japanska カラオケ (karaoke), av 空 (kara, ”tom”) och オケ (oke, ”orkester”), en förkortning av オーケストラ (ōkesutora). Belagt på svenska sedan 1984.