key

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

språk: engelska, ordklass: verb, problem: se enwikt

Engelska[redigera]

Adjektiv[redigera]

key

  1. nyckel-; mycket viktig
    He's a key witness in the investigation.
    Han är ett nyckelvittne i utredningen.

Substantiv[redigera]

Böjningar av key  Singular Plural
Nominativ key keys
Genitiv key's keys'

key

  1. nyckel, verktyg för att öppna ett lås
    the key to the door
    nyckeln till dörren
  2. nyckel; ett nödvändigt steg
    the key to solving this problem
    nyckeln till lösningen av problemet
  3. nyckel; lathund
    The key says that A stands for the accounting department.
    I nyckeln står det att E betyder ekonomiavdelningen.
  4. tangent, knapp
    Press any key.
    Tryck ner en tangent.
  5. (musik) tonart
    the key of D-flat major
    tonarten D♭-dur (dess-dur)
  6. en apparat för att sända Morsekod
  7. (kryptografi) nyckel, information som används för att kryptera eller dekryptera något
  8. (även cay) en av öarna i en sträng småöar
    the Florida Keys
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Homofoner: quay
Besläktade ord: candidate key, card key, church key, database key, foreign key, Greek key, keyboard, keycard, keychain, keyfob, keyhole, keynote, keypad, keyring, keystone, keystroke, keyword, key worker, keyworker, low-key, major key, minor key, Morse key, primary key, silent key, skeleton key, unique key