klänning

Svenska

Substantiv

Böjningar av klänning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klänning	klänningen	klänningar	klänningarna
Genitiv	klännings	klänningens	klänningars	klänningarnas

klänning

• uttal: /ˈklɛ̀nɪŋ/

1. klädesplagg bestående av kjol och överdel i ett

Varianter

• klädning (ålderdomligt)

Etymologi

Fornsvenska klädhning (jämför klädning), en avledning till kläda, i betydelsen "klädedräkt". Nuvarande betydelse belagd sedan 1774.

Sammansättningar

• balklänning
• brudklänning
• klänningsfåll
• mammaklänning

Översättningar

Översättningar  

bokmål: kjole (no) m engelska: dress (en), robe (en) franska: robe (fr) f

isländska: kjóll (is) m nynorska: kjole (nn) m