klocka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av klocka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klocka klockan klockor klockorna
Genitiv klockas klockans klockors klockornas

klocka

  1. tidmätare (ursprungligen mekanisk (analog) med rund urtavla och visare, men kan även vara digital)
    Klockan i köket har stannat och behöver nog ett nytt batteri.
    Synonymer: kluka (orsamål)
  2. klockslag den här definitionen är svår, men inte identisk med 1. Snarare "det som (1) mäter"
    Vet ni vad klockan är?
  3. konformigt metallföremål avsett att frambringa ljud vid påverkan (jämför bjällra)
    Klockorna i kyrktornet vägde flera ton styck
  4. även om andra klockformade saker men med annan funktion
    Dykarklocka användes förr för att kunna dyka djupt

Grammatik[redigera]

klockslag behöver bättre specifikation i enl. med def 2:s omskrivning

Refereras ibland till med pronomenet hon.

Etymologi[redigera]

Från medeltidslatin clocca, "(kyrk)klocka", även "kåpa" (jämför engelska clock och cloak, franska cloche, tyska Glocke), troligen av iriskt ursprung, troligen ljudhärmande.

Synonymer[redigera]

tidmätare

Sammansättningar[redigera]

Meronymer[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av klocka  Aktiv Passiv
Infinitiv klocka klockas
Presens klockar klockas
Preteritum klockade klockades
Supinum klockat klockats
Imperativ klocka
Particip
Presens klockande, klockandes
Perfekt klockad

klocka

  1. ta tiden för en händelse; mäta hur lång tid något tar
  2. speciellt mäta tiden det tar att färdas en viss sträcka; mäta hastighet
    Bilen klockades till hundratjugo kilometer i timmen.
  3. (digitalteknik) styra med en speciell pulsformad klocksignal, på det att saker och ting endast ska hända då klockan byter tillstånd från hög nivå till låg (eller i vissa tillämpningar tvärtom)

Översättningar[redigera]