knä

Svenska

Substantiv

Böjningar av knä	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knä	knäet1, knät2	knän	knäna
Genitiv	knäs	knäets1, knäts2	knäns	knänas
Not: 1. ganska ovanligt 2. något vanligare

Böjningar av knä	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knä	knäet, knät
Genitiv	knäs	knäets, knäts

knä

• uttal: knä: /knɛː/   Spela upp^?

1. (anatomi) region mitt på benet där knäleden sitter

   Han haltade efter att ha slagit knät i bordet.

2. i sittande position utrymmet på låren

   Kom och sitt i mitt knä ett tag!

Besläktade ord

• knäa

Sammansättningar

• knäböja
• knähund
• knäled
• knäskål
• knäsvag
• knätofs
• knäveck

Fraser

• ha vatten i knäna

Översättningar

region på benet  

arabiska: ركبة (ar) f (rúkba) armeniska: ծունկ (hy) (tsunk) baskiska: belaun (eu) bokmål: kne (no) n danska: knæ (da) engelska: knee (en) finska: polvi (fi) franska: genou (fr) m färöiska: knæ (fo)

grekiska: klassisk: γόνυ nygrekiska: γόνατο (el) isländska: kné (is) n, hné (is) n latin: genu (la) n polska: kolano (pl) n ryska: колено (ru) spanska: rodilla (es) f tyska: Knie (de) vitryska: калена (be) (kaljena)

utrymme på låren  

engelska: lap (en)