knoten

Svenska

Substantiv

knoten

1. böjningsform av knot

Tyska

Verb

Konjugation för knoten  Hjälpverb: haben
Infinitiv		knoten
Presensparticip		knotend
Perfektparticip		geknotet
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich knote	du knotest	er, sie, es knotet
	Plural	wir knoten	ihr knotet	sie knoten
Preteritum	Singular	ich knotete	du knotetest	er, sie, es knotete
	Plural	wir knoteten	ihr knotetet	sie knoteten
Imperativ
Singular		-	knote !	-
Plural		-	knotet !	knoten Sie !
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich knote	du knotest	er, sie, es knote
	Plural	wir knoten	ihr knotet	sie knoten
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich knotete	du knotetest	er, sie, es knotete
	Plural	wir knoteten	ihr knotetet	sie knoteten

knoten

1. knyta, knuta

   Synonymer: knüpfen, binden

   Besläktade ord: Knoten