knut

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Knut.

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
knut

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av knut  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ knut knuten knutar knutarna
Genitiv knuts knutens knutars knutarnas

knut u

olika sorters knutar (sammanbundna snören)
  1. anordning med sammanbundna snören, trådar eller rep, för att sammanfoga dem, fästa dem vid något, eller för att bilda öglor
    Du måste dra åt knuten, annars kommer den inte att hålla.
    Synonymer: knop, stek
    Hyponymer: rosett
    Sammansättningar: dubbelknut, hårknut
    Besläktade ord: knyta
  2. (utvidgat) punkt där flera förbindelseleder möts
    Synonymer: knutpunkt, nod, korsning, skärning, skärningspunkt
    Sammansättningar: järnvägsknut, nervknut
  3. (bildligt) trassligt problem, dunkel eller tvistig fråga; den egentliga eller huvudsakliga svårigheten; kärnpunkten, huvudfrågan, det väsentliga eller det viktigaste
    Knuten är att lyssna in behov och önskningar.
    Det är där knuten ligger.
    Däri ligger knuten.
    Det är just knuten.
    Fraser: lösa den gordiska knuten
  4. hörnförbindelse i hus, särskilt i timmerhus
    Synonymer: husknut
    Fraser: inom knutarna, utom knutarna, utanför knutarna, inpå knuten, knut i knut, knut om knut, i knut med något, brinna i knutarna, gå bakom knuten, kila runt knuten

Översättningar[redigera]