knyta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av knyta  Aktiv Passiv
Infinitiv knyta knytas
Presens knyter knyts, knytes
Preteritum knöt knöts
Supinum knutit knutits
Imperativ knyt
Particip
Presens knytande, knytandes
Perfekt knuten

knyta

  1. binda ihop snören eller trådar så det bildas en en knut
    Jag måste knyta mina skosnören.
  2. (reflexivt: knyta sig) gå och lägga sig (i sängen för att sova)
    Oj vad trött jag är, jag ska nog gå och knyta mig.
    Synonymer: gå till kojs
    Jämför: sussa kudde

Grammatik[redigera]

I ålderdomligare svenska förekommer även preteritumformen knytte och supinumformen knytt. Dialektalt eller vardagligt förkommer även supinumformen knytit och perfektparticipen knyten.

Översättningar[redigera]