koka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kvalitetskontroll – diskussion
På diskussionssidan finns en pågående eller oavslutad diskussion som rör detta uppslag.

språk: svenska, ordklass: ??, problem: koka vatten

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av koka  Aktiv Passiv
Infinitiv koka kokas
Presens kokar kokas
Preteritum kokade kokades
Supinum kokat kokats
Imperativ koka
Particip
Presens kokande, kokandes
Perfekt kokad
Böjningar av koka  Aktiv Passiv
Infinitiv koka kokas
Presens kokar kokas
Preteritum kokte koktes
Supinum kokt kokts
Imperativ koka
Particip
Presens kokande, kokandes
Perfekt kokt

koka

  1. (fysik) ha tillräckligt hög temperatur för att det spontant ska bildas bubblor av ånga i hela vätskevolymen
    Sammansättningar: vattenkokare
  2. (matlagning) låta någon matvara befinna sig i vatten som kokar (enl. ovan) med syfte att tillaga denna
    Jämför: sjuda
    Sammansättningar: förkoka, småkoka, stormkoka
  3. (vardagligt) vara mycket arg eller ilsken
  4. (vardagligt) känna sig mycket varm
    Synonymer: stekas
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska koka. Via medellågtyska koken av latinska coquere.
Besläktade ord: kock, kok, kokning, kök
Fraser: koka av ilska, koka ihop, koka in, koka soppa på en spik, koka torr, koka upp, nu är det kokta fläsket stekt
Se även tesaurus: Uppvärmning, Värme, Bubbla, Täthet, Skakning, Förtäring, Våldsamhet

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av koka  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ koka kokan kokor kokorna
Genitiv kokas kokans kokors kokornas

koka

  1. stor klump av jord som uppstår vid plogning av en åker; jordkoka
    Etymologi: Av fornsvenska koka.
  2. (ålderdomligt, vardagligt, mindre brukligt) kokerska

Översättningar[redigera]