konstig

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av konstig  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum konstig
Neutrum konstigt
Bestämd
singular
Maskulinum konstige konstigare konstigaste
Alla konstiga konstigaste
Plural konstiga konstigaste
Predikativt
Singular Utrum konstig
Neutrum konstigt konstigare konstigast
Plural konstiga
 
Adverbavledning konstigt

konstig

  • uttal: /ˈkʰɔnˌstɪ(g)/
  1. onormal; från normen avvikande

Synonymer[redigera]

Översättningar[redigera]