kosmonaut

Svenska

Substantiv

Böjningar av kosmonaut	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kosmonaut	kosmonauten	kosmonauter	kosmonauterna
Genitiv	kosmonauts	kosmonautens	kosmonauters	kosmonauternas

kosmonaut

1. rysk eller sovjetisk rymdfarare

   Etymologi: Lånord från ryska космонавт, av grekiska κόσμος (kosmos, ”universum”) och ναύτες (nautes ”sjöfarare”).

Översättningar

rymdfarare  

engelska: cosmonaut (en)

tyska: Kosmonaut (de) m polska: kosmonauta (pl) m

Se även

• astronaut
• taikonaut