kräka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av kräka  Aktiv Passiv
Infinitiv kräka kräkas
Presens kräker kräks (kräkes)
Preteritum kräkte kräktes
Supinum kräkt kräkts
Imperativ kräk
Particip
Presens kräkande, kräkandes
Perfekt (kräkt)

Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

kräka

  1. kräkas, spy
    Han kräkte ner hela filten.
    Hon kommer kräka upp allt hon äter.
    Grammatik: "Kräka" används aldrig utan partikel. Man kan kräka upp något men inte kräka något.