krona

Se även króna och kröna.

Svenska

Substantiv

Böjningar av krona 1-5.	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krona	kronan	kronor	kronorna
Genitiv	kronas	kronans	kronors	kronornas

krona

1. ringformad huvudprydnad i dyrbart material för furstar

   Kronan kungen bar var gjord av renaste guld och diamantförsedd.

2. (enbart i bestämd form, singular) i överförd betydelse (av 1.) om kungen, kungamakten eller staten

   Kronans skog är statligt ägd skog.

3. den sida av ett mynt som bär regentens bild

   Vad väljer du? Krona eller klave?

4. modern och historisk myntenhet i ett flertal europeiska länder

   Han lade upp några kronor på disken.

5. övre delen av ett träd eller en blomma

   I trädets krona satt ett tiotal fåglar.

Antonymer

sida av mynt

• klave

Sammansättningar

ringformad huvudbonad

• törnekrona
• brudkrona
• rangkrona

övre del av växt

• kronblad
• trädkrona

Översättningar

huvudprydnad  

danska: krone (da) u engelska: crown (en) esperanto: krono (eo) finska: kruunu (fi)

franska: couronne (fr) f italienska: corona (it) f polska: korona (pl) tyska: Krone (de) f

ena sidan av ett mynt  

danska: krone (da) u

engelska: heads (en)

myntenhet  

danska: krone (da) u engelska: krona (en) (om svenska kronor), krone (om norska eller danska kronor), kroon (om estniska kronor), króna (om isländska kronor)

finska: kruunu (fi) franska: couronne (fr) f tyska: Krone (de) f

övre del av växt  

danska: krone (da) u engelska: crown (en)

polska: korona drzewa (pl)

Engelska

Substantiv

Böjningar av krona	Singular	Plural
Nominativ	krona	kronor
Genitiv	krona's	kronor's

krona

1. svensk krona; valutan i Sverige

   Synonymer: Swedish crown