kula

Svenska

Substantiv

Böjningar av kula	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kula	kulan	kulor	kulorna
Genitiv	kulas	kulans	kulors	kulornas

[1] kula

[2] 9mm kula

[3] ett björnskelett i kulan

kula

1. sfäriskt, massivt föremål av relativt liten storlek

   Synonymer: klot

2. projektil avfyrad ur eldvapen

   Synonymer: skott

3. underjordisk hålighet

   Synonymer: håla, lya

4. (slang) testikel; kortform för pungkula
5. (slang, i plural: kulor) pengar
6. (ålderdomligt) parti i vissa spel

Etymologi

Från tyskans Kugel 'kula'

Sammansättningar

sfäriskt föremål

• stenkula, spelkula, glaskula

projektil

• gevärskula

hålighet

• jordkula

Fraser

parti

• börja på ny kula

Översättningar

sfäriskt föremål  

engelska: ball (en), marble (en) japanska: 玉 (ja)

tyska: Kugel (de) f

projektil  

engelska: shot (en), bullet (en)

lakota: mázasu (lkt), sú (lkt) tyska: Kugel (de) f

hålighet  

engelska: den (en)

tyska: Höhle (de) f

Polska

Substantiv

kula f

1. klot, kula

Verb

kula

1. böjningsform av kulać; halta