låta
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av låta 1 | Aktiv | Passiv | ||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | låta | låtas | ||
| Presens | låter | låts, låtes | ||
| Preteritum | lät | läts | ||
| Supinum | låtit | låtits | ||
| Imperativ | låt | – | ||
| Particip | ||||
| Presens | låtande, låtandes | |||
| Perfekt | låten | |||
|
||||
| Böjningar av låta 2 | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | låta |
| Presens | låter |
| Preteritum | lät |
| Supinum | låtit |
| Imperativ | låt |
| Particip | |
| Presens | låtande, låtandes |
| Perfekt | – |
låta 1
- uttal: /ˈloːtˌa/
- tillåta
- Du borde inte låta honom åka.
- föreslå något
- Låt mig hjälpa dig!
- bestämma sig för något; beordra något
- (matematik) införa en matematisk beteckning
- Låt a och b beteckna längderna av kateterna samt c hypotenusan i en rätvinklig triangel. Då gäller att a2 + b2 = c2. (Pythagoras sats)
låta 2
- uttal: /ˈloːtˌa/
- producera och ge ifrån sig ett ljud
- Fåglarna låter ovanligt.
- förefalla, tyckas
- Det låter på dig som om du tröttnat på ditt jobb.
Sammansättningar [redigera]
Fraser [redigera]
Översättningar [redigera]
tillåta