lind

Svenska

Substantiv

Böjningar av lind	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lind	linden	lindar	lindarna
Genitiv	linds	lindens	lindars	lindarnas

lind (skogslind, Tilia cordata)

lind

1. (individ av) någon av arterna inom släktet lindar (Tilia)

   Hyponymer: bohuslind, parklind, skogslind

2. (individ av) arten Tilia cordata i släktet lindar (Tilia)

   Synonymer: skogslind

Sammansättningar: lindblomma, lindblomsgrön, lindblomsdoft, lindblomste, lindhonung

Översättningar

trädart (någon av arterna inom släktet lindar)

• bokmål: lind ^(no) f
• danska: lind u
• engelska: small-leaved lime, lime ^(en), linden ^(en)
• franska: tilleul ^(fr) m
• japanska: リンデン (rinden)
• polska: lipa ^(pl) f
• ryska: липа ^(ru) f
• tyska: Linde ^(de) f
• ukrainska: ли́па ^(uk) f

Bokmål

Substantiv

lind

1. lind