lyd
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
lyd
- böjningsform av lyda
Bokmål [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av lyd | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | lyd | lyden | lyder | lydene |
| Genitiv | lyds | lydens | lyders | lydenes |
lyd m
Verb [redigera]
lyd
- böjningsform av lyde
Danska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av lyd | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | lyd | lyden | lyde | lydene |
| Genitiv | lyds | lydens | lydes | lydenes |
lyd
Verb [redigera]
lyd
- böjningsform av lyde
Nynorska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av lyd | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| maskulinum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | lyd | lyden | lydar | lydane |
| Genitiv | lyds | lydens | lydars | lydanes |
lyd m
