mänska
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av mänska | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | mänska | mänskan | mänskor | mänskorna |
| Genitiv | mänskas | mänskans | mänskors | mänskornas |
| Som förled i sammansättningar används mänsko-. | ||||
mänska
- uttal: ˈmɛnˌɧa
- människa
- Etymologi: Av fornnordiska menska, ytterst av urgermanska *manniskaz.
- Användning: Mänska är en vardaglig eller talspråklig variant av människa, men är en egen avgrening ur roten *manniskaz, och förekommer även i äldre texter, se t.ex. psalmen Mänska, jord du måste bliva.
Översättningar[redigera]
se människa