makron
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av makron 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | makron | makronen | makroner | makronerna |
| Genitiv | makrons | makronens | makroners | makronernas |
| Böjningar av makron 2 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | makron | makronet | makron | makronen |
| Genitiv | makrons | makronets | makrons | makronens |
makron
- franskt bakverk bestående av två ihoplagda mandelkakor innehållande mandel, socker och äggvita med en smaksatt kräm emellan
- horisontellt streck som kan sättas över vissa vokaler i vissa språk med latinska alfabetet samt i transkription av vissa språk som ej använder latinska alfabetet för att markera att vokalen ska vara lång
- böjningsform av makro
Etymologi [redigera]
makron 1 (mandelkaka); är ett lånord från antingen tyskans makrone eller franskans macaron. Tyskans makrone är antagligen ett lånord från franskans macaron. Franskans macaron härstammar från italienskan. Mandelkakorna har under 2000-talet introducerats på svenska espressobarer och säljs då under det internationella namnet macaron.
Enligt SAOB, 1942, så står ordet upptaget i Abraham Sahlstedts svenska ordbok från 1773. SAOB anger även alternativ stavning makaron så tidigt som 1664 i en kokbok med franska recept av R Salé. Ordet förekommer i sammansättningen makronbakelse i en kokbok av Cajsa Warg från 1765. Betydelsen i SAOB anges som en kaka gjord på mandelmassa.[1]
