makt
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av makt 1. | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | makt | makten |
| Genitiv | makts | maktens |
| Böjningar av makt 2.-3. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | makt | makten | makter | makterna |
| Genitiv | makts | maktens | makters | makternas |
makt
- uttal: /makt/
- det att kunna bestämma över något
- Statsministern har ganska mycket makt.
- det att kunna bestämma över andra
- Avdelningschefen hade mer makt än enhetscheferna.
- Eftersom makt har med kapacitet att göra har vissa mer makt än andra även om vi skulle samarbeta, vara eniga och inte förtrycka någon.
- något som bestämmer över något
- Vissa tror på högre makter.
- nation med stark militär
- (bestämd form) samhällets högsta makthavare/-skikt; makteliten
- Makten klarar sig alltid.
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
- axelmakterna
- försvarsmakt
- hypermakt
- kärnvapenmakt
- könsmaktsordning
- maktbalans
- maktbegär
- maktbolag
- maktfullkomlig
- maktfullkomlighet
- maktgalen
- makthavare
- maktlös
- maktlöshet
- maktmedel
- maktmissbruk
- maktövergrepp
- maktövertagande
- militärmakt
- regeringsmakt
- stormakt
- supermakt
[redigera] Översättningar
något bestämmande
