mark
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av mark 1-2. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | mark | marken | marker | markerna |
| Genitiv | marks | markens | markers | markernas |
mark
- det som man går på utomhus; jordyta
- Jag tappade min plånbok på marken.
- Löven dalade sakta till den släta marken.
- kuperad mark
- Jag ska gräva en grop i marken.
- landområde (i naturtillstånd) (ofta med avseende på naturförhållanden) (även bildligt)
- Det har .. gällt att bearbeta opinionen bland personalen, och den är hårdbruten mark. WÄGNER Norrt. 96 (1908).
- skog och mark
- skogig mark
- mark (ovan) betraktat som någons egendom
- Området mellan vägen och ån är min mark.
- Det är förbjudet att på stadens vida marker ...
- (ålderdomligt) tecken, märke, bevis
- (kortspel) tecken om vilken färg man är stark eller svag i
- viktenhet (för mynt och handel)
- valutaenhet i olika utländer (bl.a. i Finland och Tyskland innan de bytte till euro) och förr i Sverige
- Jag växlar in alla mina mark.
- (spel) märken som representerar vinst och förlust; spelmark
- Jag blev av med alla mina marker, och således alla mina satsade pengar.
[redigera] Synonymer
- geografiskt område
[redigera] Besläktade ord
- man går på
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Fraser
[redigera] Översättningar
- man går på
- geografiskt område
[redigera] Se även
[redigera] Engelska
[redigera] Substantiv
mark
- ett märke
- On your mark! Get set! Go! (Klara! Färdiga! Gå!)
[redigera] Verb
mark
- markera
- I will mark this spot.
