metall
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av metall | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | metall | metallen | metaller | metallerna |
| Genitiv | metalls | metallens | metallers | metallernas |
metall
- (fysik, kemi) grundämne eller legering med metalliska egenskaper, t.ex. bra ledningsförmåga för elektricitet och värme, formbarhet och metallglans
- Otaliga metaller återfinns i naturen, och åtskilliga används inom industrin.
- (astronomi) grundämne tyngre än helium
[redigera] Användning
Notera att alla grundämnen som är metaller enligt mening (1) är metaller även i mening (2), men att det finns många metaller enligt mening (2) som inte är metaller i mening (1), t.ex. kol, kväve och syre.