mitt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av mitt 1. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ mitt mitten
Genitiv mitts mittens
Böjningar av mitt 2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mitt mitten mittar mittarna
Genitiv mitts mittens mittars mittarnas

mitt

  1. centrum, medelpunkt cirkeldefinition
    Synonymer: mittpunkt
  2. (fotboll, vardagligt) kortform av mittfältare, som är en kortform av mittfältsspelare
    Synonymer: mittfältare, mittfältsspelare

[redigera] Sammansättningar

centrum

[redigera] Se även

centrum

[redigera] Översättningar

[redigera] Pronomen

mitt (possessiva pronomen)

  1. possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i ental och har t-genus; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular neutrum

mitt (reflexiva possessiva pronomen)

  1. reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i ental och har t-genus; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular neutrum

[redigera] Se även

[redigera] Översättningar

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

Böjningar av mitt  Singular Plural
Nominativ mitt mitts
Genitiv mitt's mitts'

mitt

  1. tumvante
  2. stor vante eller handske som använts för skydd; t.ex. en grillvante eller basebollshandske

[redigera] Synonymer

tumvante

[redigera] Isländska

[redigera] Pronomen

mitt (possessiva pronomen)

  1. mitt, neutrum nominativ singular av minn
  2. mitt, neutrum ackusativ singular av minn
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk