monarki
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av monarki 1. | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | monarki | monarkin |
| Genitiv | monarkis | monarkins |
| Böjningar av monarki 2. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | monarki | monarkin | monarkier | monarkierna |
| Genitiv | monarkis | monarkins | monarkiers | monarkiernas |
- (politik) statsskick där statschefen har sitt ämbete på livstid och har oftast fått det genom arv
- (politik) land som har statsskicket monarki (1.), dvs. där en monark är statschef
- Hyponymer: kungarike
[redigera] Etymologi
Av gammalgrekiska μονος [monos] (ensam) och αρχειν (härska), dvs. "en härskare".
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
- statsskick
- land med statsskicket monarki
[redigera] Översättningar
statsskick