monogami

Svenska

Substantiv

Böjningar av monogami	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	monogami	monogamin, åld. monogamien
Genitiv	monogamis	monogamins, åld. monogamiens

monogami

1. det att en person endast har en (sexuell) partner eller åt gången; det att en person endast är gift med en person åt gången

   I många länder tillåts inget annat än monogami.

   Synonymer: engifte

   Antonymer: polygami

   Besläktade ord: monogam

Översättningar

engifte

• engelska: monogamy ^(en)
• finska: yksiavioisuus ^(fi)
• franska: monogamie ^(fr) f
• isländska: einkvæni
• nederländska: monogamie ^(nl)
• spanska: monogamia ^(es) f
• tyska: Monogamie ^(de) f