myndighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av myndighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ myndighet myndigheten myndigheter myndigheterna
Genitiv myndighets myndighetens myndigheters myndigheternas

myndighet

  1. (politik, juridik) statlig eller kommunal organisation med bestämmanderätt; statligt ämbetsverk; offentligt organ som inte är en beslutande politisk församling
    Myndigheterna har beslutat att revidera förslaget.
    Sammansättningar: hamnmyndighet, myndighetsperson, polismyndighet, förvaltningsmyndighet, åklagarmyndighet
    Synonymer: styrelse, verk
  2. det att ge intryck av att ha makt
    Presidenten framträdde med stor myndighet inför publiken.
  3. egenskapen att vara myndig, ställning som juridiskt fullvärdig medborgare
    Antonymer: omyndighet
  4. befogenhet att utöva viss makt

Översättningar[redigera]