nótt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även nótt’.

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av nótt  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ nótt nóttin nætur næturnar
Ackusativ nótt nóttina nætur næturnar
Dativ nótt, nóttu nóttinni, nóttunni nóttum nóttunum
Genitiv nætur næturinnar nátta, nótta náttanna, nóttanna

nótt f

  1. natt
    Etymologi: Av fornnordiska nátt, av urgermanska *nahts. Ytterst av urindoeuropeiska *nókʷts. Se svenska natt.
    Användning: Formerna nóttu och nóttunni förekommer då och då jämte de andra formerna, huvudsakligen i fasta uttryck men även självständiga. Genitiverna nátta och náttanna innehåller den ursprungliga vokalen -á- och förekommer jämte formerna med -ó-. I stamsammansättningar är förleden för det mesta nátt- och nótt- förekommer mycket sällan. Se nátt för fler sammansättningar. I sammansättningar med genitiv är förleden alltid i ental, det vill säga nætur-.
    Synonymer: njóla (poetiskt)
    Antonymer: dagur
    Varianter: nátt (ålderdomligt)
    Besläktade ord: nátta, ótta
    Sammansättningar: nóttleysa, næturfjóla, næturfrost, næturgagn, næturgali, næturgestur, næturgisting, næturgreiði, næturhiminn, næturhrafn, næturhúm, næturklúbbur, næturkyrrð, næturlag, næturlangt, næturljóð, næturró, nætursakir, nætursaltaður, næturslark, næturstaður, nætursvefn, næturtaxti, næturvakt, næturvarsla, næturvinna, næturvörður, næturþel
    Fraser: Það er ekki öll nótt úti.