narrative

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av narrative  Singular Plural
Nominativ narrative narratives
Genitiv narrative's narratives'

narrative

  1. återgivning (i ord eller bild); skildring (av ett händelseförlopp), berättelse
    Besläktade ord: narrate, narration, narrator

Adjektiv[redigera]

narrative

  1. narrativ, berättande (särskilt om framställande i tidsordning); berättelse-, berättar-, som har att göra med berättelser eller berättande
  2. som är överdrivet pratsam; pratsjuk
    Synonymer: talkative; garrulous
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.