nederbörd

Svenska

Substantiv

Böjningar av nederbörd	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nederbörd	nederbörden
Genitiv	nederbörds	nederbördens

nederbörd

1. (meteorologi) det att stora mängder finfördelat (oftast kondenserat) material (oftast vatten) i en himlakropps atmosfär faller ner mot ytan; vanliga former av nederbörd på jorden är regn, snö och hagel bestående av vatten

   Ovanligt mycket nederbörd orsakade översvämningar.

   Hyponymer: hagel, regn, snö

Översättningar

  

bokmål: nedbør (no) m danska: nedbør (da) engelska: precipitation (en) nynorska: nedbør (nn) m portugisiska: precipitação (pt) f tyska: Niederschlag (de) m