ombrytning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ombrytning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ombrytning ombrytningen ombrytningar ombrytningarna
Genitiv ombrytnings ombrytningens ombrytningars ombrytningarnas

ombrytning

  1. (typografi) uppdelning i sidor eller tidningsspalter av en text som är satt i löpande följd
    Se även: radbrytning

Översättningar[redigera]