onsdag

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Etymologi 1.1.2 Varianter 1.1.3 Grammatik 1.1.4 Sammansättningar 1.1.5 Översättningar 1.1.6 Se även 2 Bokmål 2.1 Substantiv 3 Danska 3.1 Substantiv 4 Nynorska 4.1 Substantiv

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av onsdag	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	onsdag	onsdagen	onsdagar	onsdagarna
Genitiv	onsdags	onsdagens	onsdagars	onsdagarnas
Som förled i sammansättningar används onsdags- eller onsdag-.

onsdag

1. veckans tredje dag

[redigera] Etymologi

Från Odens dag.

[redigera] Varianter

• ons (förkortning)

[redigera] Grammatik

I sammansättningar med tidsperioder under dygnet som kväll och morgon kan både onsdags- och onsdag- användas som förled. Språkrådet rekommenderar onsdags- som förled [1]. I övriga sammansättningar används alltid onsdags- som förled.

[redigera] Sammansättningar

• onsdagskväll, onsdagkväll
• onsdagsmorgon, onsdagmorgon

[redigera] Översättningar

[redigera] Se även

• Veckodagarna på olika språk (appendix)

[redigera] Bokmål

[redigera] Substantiv

onsdag

1. onsdag

[redigera] Danska

[redigera] Substantiv

onsdag

1. onsdag

[redigera] Nynorska

[redigera] Substantiv

onsdag

1. onsdag