orange

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Orange.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av orange  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum orange
Neutrum orangeorangtoranget
Bestämd
singular
Maskulinum orange orangareorangeare orangasteorangeaste
Alla orangeorangaorangea orangasteorangeaste
Plural orangeorangaorangea orangasteorangeaste
Predikativt
Singular Utrum orange
Neutrum orangeorangtoranget orangareorangeare orangastorangeast
Plural orangeorangaorangea
 
Adverbavledning orangeorangtoranget
Not:

I talspråk böjs adjektivet men i skrift behåller det oftast oböjd form.

 
orange

orange

  • uttal: /ʊˈranʃ/ eller /ʊˈraŋʃ/ (i utrum)
    /ʊˈranʃt/ eller /ʊˈraŋʃt/ (i neutrum)
    /ʊˈranʃe/ eller /ʊˈraŋʃe/ (i maskulinum)
    /ʊˈranʃa/ eller /ʊˈraŋʃa/ (i bestämd form och plural)
  1. som har en färg mellan rött och gult (som ofta förknippas med apelsiner)
    Ser du den orangea katten? Det är den som brukar rivas.
    Synonymer: brandgul
    Etymologi: Om apelsin från 1540; stavningen orange sedan 1654. Om färgen från 1791. Av franska orange via medeltidslatin pomum de orenge från italienska arancia; formen ändrad i anslutning till franska or, "guld". Av aurantia (jämför nylatin pomum aurantium, och pomerans), av äldre narancia (dialektalt venetianskt naranza); bortfallet av n- beror på förväxling med obestämd artikel una eller genom anslutning till auro, "guld". Antingen via spanska naranja eller direkt från arabiska نارنج (nāranj), från persiska نارنگ (nārang), från sanskrit नारङ्ग (nāraṅga, ”apelsinträd”).[1][2] Ytterst troligen från ett dravidiskt språk, jämför naarinja på telugu och nāram på tamil, med rotbetydelsen "väldoftande".

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

orange (oböjligt)

  • uttal: /ʊˈranʃ/ eller /ʊˈraŋʃ/
  1. färg som uppstår om man blandar rött och gult (och som återfinns på bland annat apelsiner)
  2. (ålderdomligt) apelsin

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Adjektiv[redigera]

orange

  1. orange


Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av orange  Singular Plural
Nominativ orange oranges
Genitiv orange's oranges'

orange

  • uttal: /ˈɒ.ɹɪndʒ/
  1. apelsin
  2. apelsinträd
  3. orange
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.  
Etymologi: Sedan omkring år 1300, från fornfranska orenge (se vidare ovan).[2]

Adjektiv[redigera]

orange (kompareras med more och most)

  1. orange

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av orange 1. Singular Plural
Femininum orange oranges
Böjningar av orange 2. Singular Plural
Maskulinum orange oranges

orange

  1. (frukter) apelsin
    J’ai envie de manger une orange.
  2. (färger) orange

Adjektiv[redigera]

Böjningar av orange  Singular Plural
Maskulinum orange orange
Femininum orange orange
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

orange (oböjligt)

  1. orange
    Les carottes sont orange.

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

orange

  1. orange

Källor[redigera]

  1. Svenska Akademiens ordbok: "orange", läst 2009-04-15
  2. 2,0 2,1 Online Etymology Dictionary: "orange", läst 2009-04-15