orange

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Orange.

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Adjektiv

Böjningar av orange  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum orange
Neutrum orangeorangtoranget
Bestämd
singular
Maskulinum orange orangareorangeare orangasteorangeaste
Alla orangeorangaorangea orangasteorangeaste
Plural orangeorangaorangea orangasteorangeaste
Predikativt
Singular Utrum orange
Neutrum orangeorangtoranget orangareorangeare orangastorangeast
Plural orangeorangaorangea
 
Adverbavledning orangeorangtoranget
Not:

I talspråk böjs adjektivet men i skrift behåller det ibland oböjd form.

orange

  • uttal: /ʊˈranɧ/ (i utrum)
    /ʊˈranɧt/ (i neutrum)
    /ʊˈranɧe/ (i maskulinum)
    /ʊˈranɧa/ (i bestämd form och plural)
  1. som har en färg mellan rött och gult (som ofta förknippas med apelsiner)
    Ser du den oranga katten? Det är den som brukar rivas.
    Synonymer: brandgul
 
orange

[redigera] Etymologi

Om apelsin från 1540; stavningen orange sedan 1654. Om färgen från 1791. Av franska orange, via medeltidslatin pomum de orenge från italienska arancia; formen ändrad i anslutning till franska or, "guld". Av aurantia (jämför nylatin pomum aurantium, och pomerans), av äldre narancia (dialektalt venetianskt naranza); bortfallet av n- beror på förväxling med obestämd artikel una eller genom anslutning till auro, "guld". Antingen via spanska naranja eller direkt från arabiska نارنج, nāranj, från persiska نارنگ, nārang, från sanskrit नारङ्ग, nāraṅga, "apelsinträd".[1][2] Ytterst troligen från ett dravidiskt språk, jämför naarinja på telugu och nāram på tamil, med rotbetydelsen "väldoftande".

[redigera] Översättningar

[redigera] Substantiv

orange (oböjligt)

  1. färg som uppstår om man blandar rött och gult (och som återfinns på bland annat apelsiner)
  2. (ålderdomligt) apelsin
    Synonymer: brandgul

[redigera] Översättningar

[redigera] Danska

[redigera] Adjektiv

orange

  1. orange

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

Böjningar av orange  Singular Plural
Nominativ orange oranges
Genitiv orange's oranges'

orange

  • uttal: /ˈɒ.ɹɪndʒ/
  1. apelsin
  2. apelsinträd
  3. orange

[redigera] Etymologi

Sedan omkring år 1300, från fornfranska orenge (se vidare ovan).[2]

[redigera] Adjektiv

orange (kompareras med more och most)

  1. orange

[redigera] Franska

[redigera] Substantiv

Böjningar av orange 1 Singular Plural
Maskulinum orange oranges

orange f

  • uttal: /ɔ.ʀɑ̃ːʒ/
  1. apelsin
  2. orange

[redigera] Adjektiv

Böjningar av orange  Singular Plural
Maskulinum orange orange
Femininum orange orange
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

orange

  1. orange

[redigera] Tyska

[redigera] Adjektiv

orange

  1. orange

[redigera] Källor

  1. Svenska akademiens ordbok, internetupplagan: "orange", läst 2009-04-15.
  2. 2,0 2,1 Online Etymology Dictionary: "orange", läst 2009-04-15.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk